Där har jag levt hela mitt liv, där har jag gjort världens sjukaste grejer. Där har jag sagt mina första ord och där har jag fått min första kyss. Där har jag upplevt mina bästa minnen och där har jag mått så otroligt bra. Men ändå kan jag inte sluta längta tills den dag då jag äntligen ska få flytta härifrån. Den dag då jag inte längre kan kalla Jönköping för mitt hem.