Har velat fram och tillbaka så mycket om det här inlägget, om det ska publiceras eller inte. Så många gånger som det skrivits för att sedan raderas och skrivas om igen. För jag går så helhjärtat in i det här, och därför vill jag så desperat att det ska bli perfekt, att jag ska nå ut, förändra något, förändra någons syn.


"Vad ska du bli? Vad vill du bli?" Jag hatade dem där frågorna, men allla känner igen dem där hungriga ögonen från släktingar, föräldrar och vänner som alla ställer samma fråga: "Vad vill du bli?" Vadå vad jag vill bli? Vi vet vad vi förväntas svara, läkare, jurist, pilot, advokat, polis, blablabla med tjat om högbetalda, BRA, accepterade yrken.

Vad vi egentligen ville svara? I mitt fall: En bra människa.

Jag pratade om det här med min jobbarkompis i somras, när vi satt ute i solen och lunchade, och jag hade äntligen, äntligen, hittat någon som tänkte likadant som mig, med samma värderingar som jag. Jag kände inte henne. Hon kände inte mig. Men ändå satt vi där, i solen, tillsammans, med samma tankar. Och jag blev så varm i hjärtat av detta, att det inte bara var jag som strävade efter att bli något mer, något mer än bara ett yrke. Jag ÄR något mer än bara ett yrke. Det är vi alla. 

Jag struntar fullständigt i om jag hamnar i kassan på Ica eller sittandes på ett kontor medans jag vänder på papper om jag inte blir en bra människa. Innan jag kommer dit, ska jag vara färdig med mig själv, ska jag ha hittat mig själv. Då ska jag ha upplevt allt jag vill och allt jag ska, då kan jag bli ett yrke. Men vet ni vad? Det kommer aldrig hända. För jag kommer aldrig, ALDRIG, vilja sluta utvecklas, jag kommer alltid sträva framåt. Visst ska man vara nöjd med det man har, men man ska aldrig vara så nöjd att man inte vill fortsätta kämpa. Att man inte vill fortsätta utvecklas.

Det hon sa var så fint: "Jag ska alltid fortsätta att utvecklas."
Och jag höll med henne, för det är så mycket viktigare än något annat.

Så nästa gång någon frågar mig "vad jag ska bli" kommer jag att svara: En bättre människa. En människa som aldrig slutar att utvecklas. För det är vad jag vill bli, det jag ska kämpa för. Och vägen dit? Den får ta hur lång eller kort tid den vill, men jag ska ha jävligt kul på vägen, och jag ska utvecklas.