Jag är rädd, imorgon börjar ännu ett skolår och jag vet att det här kommer bli det värsta någonsin. Jag fattar inte hur jag ska klara det här. Hur klarar man att förlora sin själ? en del av sig själv? Hur klarar man av att dessutom förlorar den enda person man någonsin har litat på? Jag fattar inte hur det här ska gå till, jag fattar inte hur jag ska orka gå igenom allt en gång till.


(Min dagbok är inte så munter som ni märker - men den är bra. det är det enda sättet för mig att få ut alla mina känslor, att få skriva ner hemligheter/tankar/händelser/funderingar hjälper mig i hela den här processen.)